”Det viktiga är vad kroppen kan GÖRA...”

När det gäller kroppen, och kvinnokroppen i synnerhet, finns det en idé om att det (nästan) alltid är fel att visa hur den ser ut och att man istället ska fokusera på vad kroppen kan göra. Att visa sin kropp i syfte att berätta om komplex man har kommit över eller för att visa att alla kroppar ser olika ut anses problematiskt. Detta kan jag förstå eftersom de kroppar som visas oftast är ganska normativa. Det vore av värde om kroppar med mer skiftande funktioner och variationer fick synas eftersom det inte skulle bidra lika mycket till att förstärka idealen – även om det är dem man försöker motverka.

Men detta med att man ska fokusera på vad kroppen GÖR är också problematiskt. Det finns många kroppar som faktiskt inte kan göra så mycket alls. I vilka sammanhang ska de i sådana fall få synas?

Jag tycker inte att man ska fastna i det ena eller andra alternativet i sin iver att frångå någon slags kroppsfixering. Om jag vill visa upp min kropp är det min rätt. Skillnaden är att min kropp på vissa sätt inte är normativ och därmed sällan syns överhuvudtaget. Och just därför kanske den borde få synas. Alltid finns det någon som skulle säga ”Du är alldeles för smal”, ”Du är inte tillräckligt tjock”, ”Din kropp är för normativ”. Och det är just detta; vi kan aldrig göra alla nöjda! Men att låta våra kroppar ta plats i det offentliga rummet är vår rättighet, oavsett funktionalitet, storlek, form osv.

Så nästa gång du pratar om att vi ska fokusera på vad kroppen kan göra, inte hur den ser ut, kanske du ska tänka ett varv till. Alla kroppar fungerar inte likadant, men alla kroppar har rätt att ta plats på det sätt de kan och vill.